 |
| Snygg oavsett! |
- Oj va min bak ser stor ut i dom hära byxorna!!
Hennes röst sprack nästan av olycka.
Hennes röst sprack nästan av olycka.
Jag stod i en provhytt på klädaffären och försökte komma i min förra byxstorlek,
medan jag nyfiket lyssnade på några förmodade tonårstjejer.
Hytten såg ut som de brukar, med extra bra lampor som är riktade för att ge perfekt ljus på klädseln.
(Ofta upplever man dock färgen annorlunda när man kommer hem till sitt vanliga glödlampsljus..)
Lagom stor för att rymma en eller två provande, samt med två speglar,
en stor fastmonterad på väggen och en vikbar i motsatt hörn så man kan kolla baken (!)
medan jag nyfiket lyssnade på några förmodade tonårstjejer.
Hytten såg ut som de brukar, med extra bra lampor som är riktade för att ge perfekt ljus på klädseln.
(Ofta upplever man dock färgen annorlunda när man kommer hem till sitt vanliga glödlampsljus..)
Lagom stor för att rymma en eller två provande, samt med två speglar,
en stor fastmonterad på väggen och en vikbar i motsatt hörn så man kan kolla baken (!)
- Å va jag har blivit fet, kolla!!
- Men min fula näsa da??
De tjocka och fula flickorna klagade högljutt alldeles bredvid mig.
Som tur var så doldes tjejerna av den vitmålade MDF-skivan mellan hytterna.
Annars skulle de ha förstått att jag tjuvlyssnade.
Som tur var så doldes tjejerna av den vitmålade MDF-skivan mellan hytterna.
Annars skulle de ha förstått att jag tjuvlyssnade.
Jag kämpade med knappen i mina byxor,
hade nätt och jämt fått dem över rumpan, och tänkte att jag borde banta.
Jag suckade djupt och surt.
Okej, nytt år - INTE ny storlek, tänkte jag orealistiskt och höll in magen.
hade nätt och jämt fått dem över rumpan, och tänkte att jag borde banta.
Jag suckade djupt och surt.
Okej, nytt år - INTE ny storlek, tänkte jag orealistiskt och höll in magen.
Jag kom att tänka på meningen med livet, ja jag gjorde faktiskt en koppling där.
Om mina byxor var några tum hit eller dit spelade väl egentligen ingen roll?
Det gjorde susen på mitt humör.
Men jag tänkte inte ge efter och byta upp mig. Never!
Glatt fortsatte jag prova en glittrig tröja. Den gjorde ett perfekt jobb med valkarna.
(Vilka valkar? Haha, tänkte jag)
Mmm, vad fin jag ska bli på lördag. Jag log mot mig själv i spegeln.
Om mina byxor var några tum hit eller dit spelade väl egentligen ingen roll?
Det gjorde susen på mitt humör.
Men jag tänkte inte ge efter och byta upp mig. Never!
Glatt fortsatte jag prova en glittrig tröja. Den gjorde ett perfekt jobb med valkarna.
(Vilka valkar? Haha, tänkte jag)
Mmm, vad fin jag ska bli på lördag. Jag log mot mig själv i spegeln.
När jag hade provat klart fick jag sällskap med tjejerna i hytten bredvid bort till kassan.
De var som jag trodde, små, söta och pinnsmala.
Mina ögon smalnade avundsjukt.
Men jag skyndade mig le när de tittade på slappt tonårsvis på mig.
De hade ögonbrynen höjda en halv centimeter och sneglade coolt på varandra.
- Å guud va ful! Den ena pekade på en likadan tröja som jag just provat.
Va???
Hm, skulle jag falla för trycket?
En tonårsbruds exakta åsikt om vilket mode som gällde hade just dissat min fina tröja!
Skulle hon få påverka mig?
- Men som dessutom inte tycktes fatta att hon var både smal och söt?
Jag nöp ihop byxorna jag tänkte köpa runt den glittriga fulsnygga tröjan,
gjorde en tvärvändning vid den förvånade säljtjejen i kassan,
och gick ett varv till i butiken.
Bakom en hög ställning med svarta finbyxor i dubbla rader stannade jag och höll upp tröjan framför mig.
(Okej, jag gömde mig och tröjan för tjejerna)
Men den vaar ju snygg!
Vi kan ju omöjligt ha samma smak, jag och en tonårsbrud.
Men jag erkänner att hennes kommentar hade gjort att jag tvekade.
Jag synade den noga.
Jag tyckte fortfarande att den var snygg.
Alltså köper jag! Japp!
Inte skulle nån flickssnärta få mig att vela inte!
Precis som jag skulle gå mot kassan igen fick jag dra in magen.
En äldre dam trängde sig förbi mig i den trånga byxavdelningsgången.
Hon bar några plagg slängda över ena armen.
Jag erkänner att jag glodde när jag såg den glittriga.
- Aaaaaha, du har hittat samma?
Hon stödde sig på käppen och nickade gillande åt mitt exemplar.
- Eh, ja just det. Den är åt min farmor, sa jag innan jag tänkte.
Vaf..säger jag?
När blev jag såhär mesig?
Min farmor finns ju inte ens längre!
"Förlåt farmor" jag sände en tanke till henne.
Jag ursäktade mig och gick in i provhytten igen.
Skärpning din lättpåverkade åsna!
Jag drog ett djupt andetag och bestämde mig för en provomgång till.
Tröjan satt lika fint som förra gången.
Byxorna, nja..
Jag sträckte ut huvudet genom den röda tygdörren.
- Får jag be dig hämta ett storlek större av de här byxorna?
Expediten (kallas de fortfarande så?) skyndade iväg och återkom snabbt med de större.
- Men ååååååå va fint de sitter på dig!
Och med den tröjan! Passar dig perfeekt! Du ser så ung ut i den!
(Ung? Hmppf! Klart jag ser ung ut! Jag är ju bara 46! tänkte jag förnärmat)
Fast hon menade väl väl förstås. Blott 20 såg hon ut att vara.
Vare sig hon var ärlig eller ej så gick jag på hennes säljande snack.
Medan jag bytte tillbaka till mina egna kläder hörde jag samma expedit skickligt övertyga den gamla damen
om hur perfekt hennes glittriga passade henne:
- Du ser så ung ut i den!
Vi möttes i kassan, damen och jag.
- Jag köpte den till mig själv istället, sa jag.
-Bra, vi ser ju nästan ut som tonårsbrudar i den, sa hon och plirade med de små ögonen.
Mina ögon smalnade avundsjukt.
Men jag skyndade mig le när de tittade på slappt tonårsvis på mig.
De hade ögonbrynen höjda en halv centimeter och sneglade coolt på varandra.
- Å guud va ful! Den ena pekade på en likadan tröja som jag just provat.
Va???
Hm, skulle jag falla för trycket?
En tonårsbruds exakta åsikt om vilket mode som gällde hade just dissat min fina tröja!
Skulle hon få påverka mig?
- Men som dessutom inte tycktes fatta att hon var både smal och söt?
Jag nöp ihop byxorna jag tänkte köpa runt den glittriga fulsnygga tröjan,
gjorde en tvärvändning vid den förvånade säljtjejen i kassan,
och gick ett varv till i butiken.
Bakom en hög ställning med svarta finbyxor i dubbla rader stannade jag och höll upp tröjan framför mig.
(Okej, jag gömde mig och tröjan för tjejerna)
Men den vaar ju snygg!
Vi kan ju omöjligt ha samma smak, jag och en tonårsbrud.
Men jag erkänner att hennes kommentar hade gjort att jag tvekade.
Jag synade den noga.
Jag tyckte fortfarande att den var snygg.
Alltså köper jag! Japp!
Inte skulle nån flickssnärta få mig att vela inte!
Precis som jag skulle gå mot kassan igen fick jag dra in magen.
En äldre dam trängde sig förbi mig i den trånga byxavdelningsgången.
Hon bar några plagg slängda över ena armen.
Jag erkänner att jag glodde när jag såg den glittriga.
- Aaaaaha, du har hittat samma?
Hon stödde sig på käppen och nickade gillande åt mitt exemplar.
- Eh, ja just det. Den är åt min farmor, sa jag innan jag tänkte.
Vaf..säger jag?
När blev jag såhär mesig?
Min farmor finns ju inte ens längre!
"Förlåt farmor" jag sände en tanke till henne.
Jag ursäktade mig och gick in i provhytten igen.
Skärpning din lättpåverkade åsna!
Jag drog ett djupt andetag och bestämde mig för en provomgång till.
Tröjan satt lika fint som förra gången.
Byxorna, nja..
Jag sträckte ut huvudet genom den röda tygdörren.
- Får jag be dig hämta ett storlek större av de här byxorna?
Expediten (kallas de fortfarande så?) skyndade iväg och återkom snabbt med de större.
- Men ååååååå va fint de sitter på dig!
Och med den tröjan! Passar dig perfeekt! Du ser så ung ut i den!
(Ung? Hmppf! Klart jag ser ung ut! Jag är ju bara 46! tänkte jag förnärmat)
Fast hon menade väl väl förstås. Blott 20 såg hon ut att vara.
Vare sig hon var ärlig eller ej så gick jag på hennes säljande snack.
Medan jag bytte tillbaka till mina egna kläder hörde jag samma expedit skickligt övertyga den gamla damen
om hur perfekt hennes glittriga passade henne:
- Du ser så ung ut i den!
Vi möttes i kassan, damen och jag.
- Jag köpte den till mig själv istället, sa jag.
-Bra, vi ser ju nästan ut som tonårsbrudar i den, sa hon och plirade med de små ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar