Anpassning!

Anpassning!

Jag ligger i sängen
Klockan är nio

Funderar om jag 
överhuvudtaget ska kliva upp

Jag är ledig idag

G har åkt på jobbet

Jag hör hur regnet drar fram 
över taket och slutligen 
drabbar altantakets plast

Det dånar

Hm…

I morse vaknade jag halvfyra
(Antagligen åldern)

Klev upp och möttes 
av ett jättestarkt gult sken

Morgonen var magnifik!

Solen hade precis 
klättrat över bergskammen

Hela landskapet fick ett magiskt sken

Det överväldigade mig

Jag fick lust att stanna uppe
Gå ut i tystnaden..

Men halvfyra kliver man inte upp Åsa!

Tänkte jag till mig själv

Du har hela dagen på dig att njuta…

Tvätten!!

Tusan!!

Gårdagens värme fick mig att 
hänga ut tvätt på tvätt

Varningar om oväder glömde jag..

Suck!

Pallrar mig upp, drar på mig 
det som finns närmast

Shorts och en av G:s tröjor



m

Klafsar ut i för stora foppisar
Regn, regn

Tårna blir iskalla 

Jag rynkar näsan

Smart, Åsa..

Humörmätaren står på noll

Och kläderna måste tvättas om..

Kikar in i växthuset och 
upptäcker gröna tomatkulor!!

Små som attans, men ändå!

Flinar lite för mig själv
Snart, snart..

På väg tillbaka till huset upptäcker 
jag att det snöat syrenblommor,

 de ligger utspridda likt snöstjärnor

Ok, det kan vara lite fint 
en regndag också

Jag och blommorna blir lite glada

Klafs, klafs..

Man får helt enkelt anpassa sig!

Kläder efter väder..

Humör efter kulör..

Eller nä, det rimmade inte

Man får göra det bästa 
efter situationen bara!

Torka köksluckor är inte kul

Men med svenska visor 
på hög volym sjunger jag och 
gnuggar luckor i takt

Det går rätt bra

Man kan fundera under tiden

Jag anpassar mig efter vädret

Och skitiga luckor måste torkas

Jag anpassar mig rätt ofta

Efter andra människor

Jag är snäll

Jag vill bli omtyckt

Fast jag är inte ensam om det

Det vet jag

Men jag kräver något tillbaka

Jag vill bli anpassad efter också

Jag vill bestämma

Ibland

Ge och ta heter det ju

Det är det, det går ut på

Ibland möter man människor 
som inte förstått det

Vad gör man då?

Det är svårt när 
man är en ”gemänniska”

Fast man kan öva upp sig

”Nej tyvärr, jag kan inte”
Kan man säga

Det värsta som kan hända 
är att man kan få respekt

Och om du är rädd 
att göra någon besviken
Fundera på hur många gånger
du själv blivit besviken..

Och om du nu överlevde det
Varför skulle inte andra göra det?

Höjer coolt mina ögonbryn 
och känner mig smart

att jag är rädd om mig själv

Livet är rätt enkelt 
egentligen

Bara man inte funderar
och gör saker svåra för sig

Kram

Det var allt för idag!